Jag har insjuknat i någonting, matförgiftning, feber.. Något fel finns det i alla fall och det gör mig arg, var inatt tvungen att sjukskriva mig för tredje gången i mitt liv. För jävligt är det, så mycket pengar jag går miste om men jag får försöka ta nya tag och hoppas på att trenden vänder tills imorgon.
Tips från en sjukling är att lyssna på The Envy Corps som Tram7 tipsade om idag samt att kolla in ldoa – Remixed by Monster & Maskiner – EP. En EP som finns på Itunes Store.
Det kanske bara är mig det är fel på men på något vis lyckas jag alltid snooza så förbannat länge, idag låg och jag tryckte av min mobil med nio minuters mellanrum i hela 3 ½ timme. SÅ nu har jag sovit bort hela morgonen – min favoritstund på dagen. Nu kommer man istället gå runt och känna sig småstressad över att klockan är så mycket. En mindre bra start på något jag hoppas kommer att bli en bra dag.
En dag jag ska hälla i mig rödvin,
röka ohälsosamt många cigaretter
och spendera pengar, ni vet sådana där pengar man egentligen inte har. Dem finns på kontot men dem är avsedda för överlevnad i tre veckor till.
Apropå terapi så finns ett tillfälle då jag oavsett tillstånd mår som en kung. Det tillståndet infinner sig när jag sitter i en bil med nervevade rutor och kan lyssna på någon härlig musik. Idag är dagen då det blir en ny CD att ha i bilen; JJ – JJ N° 2, en helt sagolikt bra skiva – ett av skälen till att jag satt uppe igår natt.
Jag har gjort något bra ikväll. Mina helmysiga vänner fick med mig ut på en skogsvandring. Kändes väldigt långt ifrån min rådande verklighet, jag har som grundtanke att asfalt är en bra grej. Då slipper man tänka på vad man sätter fötterna, man slipper tänka, man kan låta tankarna vandra vidare någon annanstans.
Men vilken terapi
vandra i skogen = terapi
Hörde på rapport nu ikväll att av 100 patienter som uppsöker vård så lider 20 av depression. Reportaget handlade visserligen om att vården missar dem, men det visar ändå på hur många som är deprimerade. Man borde förstöra alla tabletter som ordineras mot depression och skicka ut alla patienter i skogen på vandring istället.
”Björn har alltid musiktips”.
Bra svar på en dum fråga, klart grabben har bra musiktips.
Dags att posta en mysig ”gammal” låt med ldoa. Mysig kanske är fel ord, med tanke på Karl Larssons text. Ett band som förövrigt är inne i studion och knåpar ihop ett sjätte album. Har ni någonsin upplevt känslan av att ge bort musik till någon där det mottagits av skepsism? Där det finns hopp om att personen i fråga ska uppleva samma euforiska nyförälskelse som man själv gjorde.
Man möts av ett ”tack”.
”tack vad fint”
Jag gav bland annat bort Last Days Of Aprils förra platta Might As Well Live till en person jag höll av stort och mycket. Den skivan spelades nog enbart när jag var i samma rum, för att göra mig glad, för visa upp en falsk fasad av uppskattning.
Livet borde vara enklare, kärlek borde vara enklare. Man borde skita i allting som har med dejting och 20-frågor att göra. Förenkla processen genom att utbyta ett varsitt ”mixtape”, när 20 av 20 låtar sitter då har man hittat hem.
Idag är det reprisstart för en av mina absoluta favoritserier; Peter Birros serie i fyra delar som visades första gången hösten 2007. Och ja justja, det visas på SVT1 klockan 21.00.
1965-1966. Sverige är ett land i framgång, industrin blomstrar och folkhemmet är stabilt. Tommy, Lena, Erik och Rebecka kommer från olika bakgrunder och under några heta sommardagar förändras deras liv för alltid. Göteborgs stad har beslutat att stänga den populära klubben Cue Club. Stängningen är startskottet för ett upplopp som kommer att sätta stadens gator i brand. Till tonerna av Bob Dylan, Rolling Stones, The Beatles och The Who mullrar en rörelse igång; de ungas rörelse
Kvicksund klockan 21.42, har kommit hem från Kalmar nu, vistelsen blev kortare än väntat av diverse skäl. Skäl jag ej längre orkar att tänka på,
vrida och vända,
skruva till.
Läste en av mina favoriter inom mediebrusets böcker på tåget; Kraschad. När jag läste Fredrik Virtanens avslutande ord infann det sig, mitt upp i allt elände en harmonisk känsla av tillfredställelse. Fan vad bra du har det David. Detta kanske inte ter sig konstigt i era huvuden att tänka så, men just för den stunden, för att 20 sekunder innan känna en överhängande ångest, en förpestelse så var detta en förlösande tanke. Det var något Virtanen skrev om lättheten att gräva ner sig i, för vissa människor bagitaliserade problem. Jag satt och deppade över, för min mormor och morfar till synes idiotiska ting. En mormor och morfar som i unga dagar slogs med att kunna försörja och mätta sju hungrande magar. En annan aspekt att se på saker och ting är att jag kanske för första gången i mitt liv blivit behandlad som Jag
många
många
gånger behandlat andra. Kanske dags att växa upp, ändra sitt handlingssätt. Men för att återkomma till den där känslan (den goda känslan) så är jag inte luspank, jag har goda vänner, jag är inte dödligt sjuk och det som var mest glädjande var tanken över mitt liv som student. Vilket privilegium att få studera, leva livet, leva i bubbla som vuxen.
Har precis köpt min första låt i mp3-format, tyckte det var dags. Men det var egentligen inte det jag ville säga utan vill lyfta fram Kristian Anttilas remix av Norrsvedens goa bit OK baby det är dags vi ska vinna allt. Gillade orginalet, gillar Norrsveden skarpt. Men Anttila fick det att svänga, han fick det att låta ännu bättre.
Hultsfredsfestivalen lägger ner. Alla cirka 20 anställda i bolaget Rockparty kommer att sparkas, det uppger Aftonbladet.se. Idag på ett styrelsemötet kl 11 kommer det formella beslutet om att varsla samtliga anställda att tas. ‘ SVT.se
Tillägg:
Rubrikerna i gårdagens Aftonbladet var dock rejält överdrivna, eller rent felaktiga, om man får tro talespersoner för Rockparty. Hittills har man endast varslat sin personal, en inte ovanlig åtgärd när bolag visar upp bokslut som Rockpartys. ´ MI
Har spenderat 20 minuter åt att titta på Emma Watson-bilder.
Hon får mer än gärna föda mina barn.
Läste precis att Julian Casablanca ska släppa en soloplatta nu i höst vid namn; Phrazes For The Young.
Då var det äntligen så
Att jag äntligen ska få bakdelen ur vagnen.
Den 20 augusti ska Jag och min kära vän Jonas sätta oss på ett flyg till Barcelona. Har pratat om att åka dit sedan jag var 14 år och det är la på tiden att jag kommer iväg. En vecka blir det full av skateboard, sol & bad och öl. Bra ska det bli, bra blir det.
Hur kan en snygg brud med stora glasögon och en man med mustach under ett namn som Cleast Eatwood misslyckas? Låter bra gör det också, får lite Aphex Twin-vibbar på det instrumentala. Det finns bland annat en mysig Electric Feel-cover på deras MySpace.
Fan vad jag känner mig pepp på Popaganda i år; Deportees, Parken, Johnossi, Markus Krunegård, MGMT, Teenagers, Lykke Li. Vart i Sthlm ligger årstaviken?
David & Tobias på Vallen @ Kalmar
Nu är jag hemkommen.
Har spenderat den senast veckan i Kalmar med mina kära barndomsvänner. Har vart en otroligt rolig vecka, dyr – men rolig, där Söndagen på Strand måste sättas på en piedestal. Kul att det finns städer utanför storstäderna som erbjuder en fest på alla veckans sju dagar. Jag blir mer och mer förälskad i Kalmar för varje sekund jag spenderar där, känns tråkigt att jag har en termin kvar innan jag ska röra på mig igen. Men vem vet man kanske återkommer, ingen som vet vad framtiden ger och tar.
Men nu är jag nöjd, trött på innebandykillar och dålig musik för den här gången..
Håkan H. @ Roskilde 09 – Jag har varit i alla städer
Vilka kontraster jag har upplevt idag. Först vid 18-tiden sitta på debaser slussen och deras uteservering med ett glas vin i handen i skinande solsken för att två timmar senare sitta på landet i lugnet. Ett lugn som är förskräckligt tråkigt. Stockholm måste vara Sveriges vackraste stad. Utan konkurrens.
You are currently browsing the Davids Blogg blog archives for juli, 2009.
 | Richad på Ibland händer det att man stan… |
 | sandra på Ibland händer det att man stan… |
 | matilda hult på Ibland händer det att man stan… |
 | David Nilsson på JFK |
 | Sanna på JFK |
- 